crap :S

ok, det gick inte så bra i jönköping..
gaaah, jag pallar inte att saker o ting inte är färdiga o som de ska va. jag är en ganska slapp person, speciellt på resor o liknande där jag vet att man inte kan planera.
men, när jag väl har bestämt mig för nåt så ska det FAN vara perfekt..o hela jönköping o flytten dit o lägenheten var FAN inte perfekt. o kan jag inte göra nåt perfekt så har jag en tendens att bara skita i det o se till att iaf nerfallet blir perfekt.
o precis så var det med jönköping, o ja jag vet att jag inte kan planera flytt mm så värst mkt, men efter ca 4mån av lght sökning o intresseanmälningar o mail o samtal tycker jag iaf att jag borde ha fått en lght!
så här skulle det ha varit:
1. får en lght att bo i..woohoo!
2. flyttar in några dagar innan skolstart, köper det viktigaste; säng mm.
3. skolstarts! kör hela nollningsgrejen för att träffa folk.
4. förhoppningsvis träffat lite roligt folk som kan göra plugget lite roligare.

istället fick jag ingen lght, vilket gjorde mig jävligt stressig. jag börjar fundera om det är värt att vara med på nollningen, om jag inte fixar lght snart så måste jag ändå åka hem. sen började jag fundera på om jag verkligen valt rätt utbildning, är det här vad jag vill? gör jag verkligen det här för min egen skull? osv.
o när jag börjar tänka såhär...då är det kört. för då kommer min veliga personlighet fram o så börjas det.."jag borde göra det här, men vill jag verkligen det? jag har ingenstans att bo, men det fixar sig, el gör det det? det känns bara dumt att inte veta nåt säkert, men det fixar sig nog..men tänk om det inte gör det. jag har egentligen inte alls lust att plugga, men vad ska jag göra annars?"
o när den veliga personligheten kommer fram brukar det oftats sluta med att jag inte gör nåt alls. o eftersom punkt 1 o 2 sket sig totalt så skiter jag i resten oxo.
yepp, så är det med veliga människor...velar man fram o tillbaka slutar det oftast med att man inte gör nåt alls, man tar aldrig det där första steget som behövs för att nåt ska hända.

o nu har jag en helt annan slags panik o ångest för va fan ska jag göra i v-ås? jag ville verkligen göra nåt nytt men jag ville att det skulle börja på ett roligt o spännande sätt..inte jobbigt o ångestfyllt..faaaaaaaan.
vet inte vad jag ska göra nu, så för att hindra mig själv från att tänka för mkt på det här o börja grina över hela skitet..igen, ska jag kolla på lite true blood. det får mig alltid på andra tankar..
sen ska jag re-group o se vad jag kommer fram till.
CRAP